gessle, per
sommaren dor
det ar darfor
jag ar ledsen ikvall
jag kampar vid dess sida
men
hosten kanns i kvallningen
ode strand
moter vagen
nar den slar mot land
kvar finns inga sommarbarn
bara fiskaren med sitt garn
sommarbarn sommarbarn
aktar sina ben
hon blir radd nar vag blir kall
blir da radd for vagens svall
mitt karleksbarn
tar med sej sommaren
nar hon far till stan
kvar blir bara ensamhet
ensamhet och enslighet