mardrom

gar genom staden

tittar i marken

vill lyfta blicken

men ser bara oss tva

i alla andra

de som ser farger

lever i nuet

men jag lever da

star har tung som bly

forstelnad gra staty

du var sa fin

att du fatt allting annat att kannas som en mardrom

som en mardrom

nar du var min

det var sa vackert men nu kanns allting som en mardrom

som en mardrom

vi var det som lyste mitt i det graa

vi va de farger du sa att du aldrig sett

jag minns det vi hade som ljusa pasteller

nu suddar du bort det och du tror det ar latt

forsoker springa fram

kommer ingenstans

du var sa fin

att du fatt allting annat att kannas som en mardrom

som en mardrom

nar du var min

det var sa vackert men nu kanns allting som en mardrom

som en mardrom

du gav ett hederligt perspektiv

pa hur fint livet kunde bli

jag saknar dig

du gav ett hederligt perspektiv

pa hur fint livet kunde bli

jag saknar dig

du var sa fin

att du fatt allting annat att kannas som en mardrom

som en mardrom

nar du var min

det var sa vackert men nu kanns allting som en mardrom

som en mardrom

bara du

kan vacka mig

bara du

kan vacka mig

bara du

kan vacka mig ur denna mardrom

bara du

kan vacka mig

bara du

kan vacka mig

bara du

kan vacka mig ur denna mardrom