sjunde himlen flowet
silvana imam
hastsvans blicken den vands snabbt
foljer med till djupet av ytan bildar nya bildar om den vardslosa dykarn igen
omvandlar mitt botten till silverkristaller
stockholmvindens damaskus
som en vindpust med all lust
mina adror foljer linjen att bakom ridan doljer sig siden
blickarna som ror vid mig
jag tanker aldrig mera men de appladerar
och speglar sig i kristallkulan som om det var menat
men ingenting ar forsent att
trots att mitt plan ar forsenat har jag min plan kvar
jag vander blicken och blundar
och far din sekund att kannas som etthundra
kanslan av att leva som mileva maric
skoljer over som en vag av doda havet
ser dem sjunka framfor en
haller ankaren runt min ankel
bort fran det gra sa lat kristallkronan hissas
sekunden ligger under mina fotter sa du stracker dig over havet overlag
doda roda ogon kniven mitt i zen cirkel
sjunde sjunde himlen flowet
jag ristar mitt namn pa korset
sjunde sjunde himlen flowet
jag ristar mitt namn pa korset
bryter enzymer och utbyter celler
livets mantra i vinets anda
vi lever nu vi vantar pa inget