och jag packar ner min lagenhet
less pa skiten sa jag kysser skyn
ar jagad av min verklighet
nanting battre sa jag ger mig av
snart sa har jag lamnat staden
dar jag tog mitt forsta bloss
dar jag en gang brot mot lagen
dar jag larde mig att slass
snart har jag lamnat staden
dar jag tog mig sjalv i kragen
for att lamna det for gott
jag har rannsakat mig sjalv
sa manga ganger att ett antal aldrig stamt
har dampat angest med mitt manskap varje helg
och kommit fram till att mitt ansvar vart ett skamt
man blir formad av staden som ater upp en
och nasan den vadrar misar i luften
forsvunnet det ar borta med vinden
tavlar mot tiden men klockan den vinner
for det var langesen jag kande mig hemmastadd
nar varmen ar borta forandras man
det ar inte jag det ar stan som ar kanslokall
ar jagad av min verklighet
nanting battre sa jag ger mig av
snart sa har jag lamnat staden
dar jag tog mitt forsta bloss
dar jag en gang brot mot lagen
dar jag larde mig att slass
snart har jag lamnat staden
dar jag tog mig sjalv i kragen
for att lamna det for gott
det var alldeles for langesen jag var nykter
om jag skulle stanna kvar har slits jag i stycken
for jag kan inte leva pa nostalgi
men nu ser jag personen jag hoppas bli
som jag kant att jag bara har krossats i
inte latt och va konstruktiv
nar man vantar forgaves pa blomstertid
ar jagad av min verklighet
nanting battre sa jag ger mig av
snart sa har jag lamnat staden
dar jag tog mitt forsta bloss
dar jag en gang brot mot lagen
dar jag larde mig att slass
snart har jag lamnat staden
dar jag tog mig sjalv i kragen
for att lamna det for gott