genom vattars djupa skogar
over myrars fridfulla ensamhet
branner fruktans flamma fram
over bergets rygg mot ett okant mal
jagad ulv nu skyndar fram
greppe spjut och fatta mod
folkets fasa skall ej mera stryka fram
in i morkrets trygghet sluter
sina skygga barn utan enslig kull
vitt revit nu sakta tynar
utav manniskans hand uti vildmarksland
kann nu eldens glod i ditt vildmarksblod
ulvars fasa skall for alltid stryka fram